Att skriva

Att skriva

Om Att skriva

Det här är en blogg som handlar om skrivandet.
Skrivandet som hantverk, som luft att andas, som solstrålar att vända sitt ansikte mot.

Skrivandet som en del av livet.


Tonen

Att skrivaPosted by Vad jag ser 09 Mar, 2016 10:51:35

Jag söker efter formen. Jag söker efter tonen. Efter en ingång.
Jag har det ganska klart för mig hur jag vill att den ska bli. Min text. Min långa
berättelse. Ändå kan jag inte kasta mig in i den, inte med självklarhet sätta igång.
Jag drar på det. Det är lite som när jag pluggade inför tentor... Jag kommer på en massa saker jag i stället borde göra.

Gå ut med soporna. Ringa min morbror. Hämta in posten.

Städa skrivbordet, det är ganska dammigt och rörigt. Papper ligger överallt, blandade med attgöralistor och böcker, post it-lappar, dotterns såpbubblor som fortfarande förseglade väntar på varma dagar. ( Undrar om de kommer snart? )

Jag kunde skicka iväg den där jobbansökan, skriva ett inlägg i min blogg...

Ja, ni vet säkert hur det är. Och ändå. Ändå VILL jag ju skriva.
Det är inte så att jag drar på det för att det är ett tvång. Ett måste.

Nej, jag tror att det handlar om ett slags kaos. En förvirring som föregår ordning. Ett ihopsamlande. En väntan. På den där tonen.

Och kommer den inte frivilligt får man sätta sitt timglas, det som är på tre minuter, och flödesskriva. Rensa tankarna och sätta orden på papperet, eller på skärmen. Bara låta pennan eller tangenterna gå tills de tre minuterna har runnit ner genom flaskhalsen.

Kanske vill den infinna sig då, tonen.

Japp. Jag provar det.


Medan jag skriver det här kan jag ju inte låta bli att höra Aspenströms rader i huvudet: följ tonen som tonar för dig...
Så här kommer hans underbara dikt Hypnos för människoharar.


Hypnos för människoharar


Var inte rädd för de tongivande.
Följ tonen som tonar för dig.
Var inte rädd.
Låt dig inte skrämmas av tornspirornas
tuppar och kors.
Sitter högt men flyger inte.
Grip halmstrået som finns inom räckhåll,
det räcker för dig.
Var inte rädd.
Vänta dig ingenting bättre
av de bättre vetande.
Livbojar av sand flyter inte.
Rätta dig inte efter de felfritt skrivande.
En man skrev till Poul Bjerre
och bad om en ”hubnotisk sömn”.
Punktera dig själv.
Var inte rädd.
Var inte rädd för stillheten.
Böj dig inte för dem
som stormar mot stillheten.
Var inte rädd för suset i den inre skogen,
för halvtonerna, kvartstonerna,
bortdöendet,
som kan vara en begynnelse…
Den inre skenbilden är inte lögnaktigare
än den yttre vrångbilden.
Inblick hjälper inte mot allt.
Grisen blir inte renare,
gåsen inte klokare,
åsnan inte fogligare,
men haren blir litet mindre harig
när den korsar det öppna fältet.
Försök!
Var inte rädd.