Vad jag ser

Vad jag ser

Mina betraktelser.



Det här är en blogg som startade i en lång skrivkramp. En dag rasade alla mina ord ner från papperet och jag fann mig sittandes i en hög av bokstäver och visste inte hur jag skulle foga ihop dem. Ibland plockade jag upp dem en och en, höll upp mot ljuset men kunde inte minnas hur jag skulle fortsätta. Ibland kupade jag händerna och höll dem. Som vatten sipprade de mellan mina fingrar.

Jag tänker att den här bloggen är min väg tillbaka till orden. Jag skriver om vad jag ser och de tankar det väcker hos mig.

Och lite annat smått och gott.


( Bilderna i bloggen är mina egna. Vill du använda dem på något sätt; hör av dig till mig. )


Allt gott!


Solsken

BetraktelserPosted by Vad jag ser Wed, March 11, 2015 10:21:30



Det går undan.

Februari försvann i en förkylningsdimma och skapandeångest. Stresssystemet vaknade med en gång. Bankade på alla klockor och tryckte på alla knappar den kom åt. Spände hanen, spände bågen, rustade för krig och gjorde sig redo. På några röda sekunder.

Sedan tog det några veckor att varva ner och komma igen. Och så var februari över.

Nu skiner solen starkt på fönsterblecket.

Det är med sorg jag fäller ner persiennerna, svältfödd på ljus som jag är, som vi alla är, så här års. Men en liten stolthet pickar i mig. Jag fäller ner dem för att jag ska ju jobba, jag. Skriva nu. Jag återerövrar ju skrivandet, jag har det i min hand nu. Det finns här.

Om än lite bångstyrigt, lite busigt -– som ett litet barn. Gäckande som en skogsfe´och rastlöst som en tonåring.