Vad jag ser

Vad jag ser

Mina betraktelser.



Det här är en blogg som startade i en lång skrivkramp. En dag rasade alla mina ord ner från papperet och jag fann mig sittandes i en hög av bokstäver och visste inte hur jag skulle foga ihop dem. Ibland plockade jag upp dem en och en, höll upp mot ljuset men kunde inte minnas hur jag skulle fortsätta. Ibland kupade jag händerna och höll dem. Som vatten sipprade de mellan mina fingrar.

Jag tänker att den här bloggen är min väg tillbaka till orden. Jag skriver om vad jag ser och de tankar det väcker hos mig.

Och lite annat smått och gott.


( Bilderna i bloggen är mina egna. Vill du använda dem på något sätt; hör av dig till mig. )


Allt gott!


Time stand still

BetraktelserPosted by Vad jag ser Wed, March 25, 2015 12:15:27


Time stand still in travel, skrev en vän i sin inspirerande text häromveckan.

Jag tänker på det när vi far genom Danmark och Tyskland. Kör oss trötta på autobahn med regndis, svepande torkarblad över vindrutan och det svischande ljudet när bilen passerar andra bilar - eller blir passerad.

Jag tänker på det när jag står på färjan på ett gråkallt hav och blickar ut över relingen med ett hårt tag i dotterns hand, hon som fascinerat tittar på allt det nya. Medan mina ögon mer registrerar, ser att allt ser ut som det brukar. Maken plockar upp henne i famnen och pekar på en mötande färja medan jag nickar mot ingången och säger att det börjar regna, vi går in, hon blir kall. Rädd att hon blir förkyld och hinner tänka att det där, det är pappas ord och egentligen inte mina.

Jag tänker på det när vi anlänt till huset vi hyrt och vaknar till en blå himmel, soldis och koltrastarnas vackra, visslande sång. Drar undan de stora, tunga gardinerna och ser en fond av höga träd, cypresser, murgröna och så på marken; tulpaner på väg att slå ut i rabatten, utplanterade lite här och var bland låga, spirande buskar.


Time stand still in travel.


Jag tänker på det när vi finner oss tillrätta i huset under dagarna som följer, när vi handlar på supermarkets, går omkring bland hyllorna och plockar ner ost, bröd, juice, hushållspapper i shoppingvagnen. Tittar på vardagen här med våra ögon. Konstaterar att mycket är lika och mycket är olika mellan våra länder.

Jag tänker på det när vi köper glass och sätter oss i solen som tittar fram och värmer skönt. Planerar vår vistelse här. Pratar om allt vi vill göra, uppleva.


Det har liksom fastnat i mig, lite och jag har inte bestämt mig för om jag håller med men tänker att om - är det därför vi reser..? För att vi vill hålla kvar. Hålla fast något..? Tiden?


Time never stand still, tänker jag.


This too shall past.